olivias mamma

Jag har ju som bekant visat vår höst, jul/vinter och vår hittills i bilder. Jag tänkte att det var dags för ett inlägg nu...
Hösten var tung för oss, vi gick igenom något jag inte önskar någon. Vi förlorade det som skulle bli Olivias syskon. Just nu har jag lite svårt att sätta ord på det och jag känner att det kanske inte ska göras här och nu. Det var iallafall en tung period då jag kände att tiden stod still och luften var tung att andas. Tiden läkar alla sår sägar man ju och det ligger väl kanske något i det, med tiden har iallafall jag/vi kunnat förlika oss med tanken att fostret inte var friskt/celldelningen inte gått som den skulle etc. Helt enkelt att kroppen/naturen tar hand om det som inte är friskt. Jättejobbigt och tungt givetvis men kanske en förklaring. Livet måste gå vidare och hur man än vänder och vrider på det så kvarstår det underbara faktum att mitt i våra liv susar det vackraste, vildaste, mest älskvärda energiknippe runt och förgyller våra dagar - Olivia. Mörkret blir aldrig så överväldigande att man inte klarar det när man är berikad med detta barn! Älskade barn!

I dagarna så firar Olivia ett år på dagis - hurra! Nytt för hösten/vinter/våren är även att Olivia och jag skickade napparna till tomten och hans nissar i början på januari. För drygt 2 månader sen så föreslog även dagispersonaen att det nog är dags att testa om Olivia ska vara utan blöja när hon är inomhus och nära till toaletten. Sagt och gjort, jag och Christian åkte således iväg att och inhandlade trosor. Kändes verkligen som att man har en stor dotter nu, hon är sannerligen inte en bebis längre!

Crille pluggar vidare på måndagar och jag talar nog för båda två när jag säger att det ska bli skönt när han blir klar i höst... Jag beundrar honom för att fixa båda jobb, skola och familj + allt annat som livet bjuder på!

Sen så har vi även kunnat bocka av vattkoppor på listan över barnsjukdomar - check!

Under våren har jag plöjt hela Alias säsong 1-5! Jag har spenderat mkt tid i soffan och jag har druckit mkt vatten, ätit/druckit yougurt, inte klarat av mat som luktar, vägrat kaffe, kissat massor, knaprat åksjuketabletter till leda, åkt hormon-berg-och-dalbana utan dess like, skrattat av glädje och gråtit av rädsla...  Mina kära vänner, jag är gravid! Och jag är så otroligt glad för det vilket även gör att jag räds sååå att förlora det... En dag i taget är det som gäller och att tänka positivt! Jag längtar så det knyter sig i mig efter den dag då jag kan få börja känna sparkar/rörelse i magen! Jag är idag i v 15 och inom en månad bör jag ju ha känt nåt... hoppas hoppas...

Nu ska jag ta tag i denna dag som bjuder på fika hos grannen, besök av mamma, lek på gården med grannbarn, styrelsemöte för min del och sen förhoppningsvis soffmys med världens bästa sambo till kvällen! Ha en bra dag!

/Olivias mamma