Rubrikförslag 1: Grattis min Olivia på 2-årsdagen Rubrikförslag 2: "En elegi för alla sorger den där hösten handla om"

Som en u-sväng nästan, så känns de ibland när livets äventyr ter sig oförutsägbart och tvingar till abrupt uppvaknande. Du blir obehagligt medveten om att du är liten och kraftlös inför livets makter... Det du inte kan påverka, påverkar dig genom att slå undan dina fötter och ta ifrån dig det du önskade och saknade. Så är det i livet, ta inget för givet. Jag känner att jag av naturen inte är den typen av människa som tar ut saker i förskott, jag är skeptisk och vågar inte hoppas för mycket men det i sin tur är ju inte en garanti för att saker ändå ska bli vad man vill. 

Med det sagt så vill jag återvända till mitt liv... med perspektiv och förnuftig känsla kan jag se på senaste tidens händelser som de är,just som dom är. Smärtsamt, ledsamt, realistiskt och naket. Livet efter är lite annorlunda än livet innan, men så är det och så måste det få va! Jag tackar återigen för att ha blivit välsignad med så goda människor i min närhet, obeskrivligt viktigt i stunder då vägen kröker sig och man inte hinner parera kurvan...

Detta inlägg började ofattbart tungt, det skulle kanske varit mer upplyftande att läsa om min älskade dotters 2-årsdag... Så, då gör vi så. Den 22 okt började kalaset - Zandra, Robban, Hugo, Rickard, Fredde och Stina var våra tacogäster den kvällen och de kom med jättefina presenter och vi hade en trevlig fredag. Stockholmarna, Zandra m fam, sov kvar och vi fick njuta av deras sällskap tom lördag. Lördagens gäster var våra fina grannar och även Fam Ohlsson från Mantorp. Även dessa gäster kom med fina presenter och gott humör. Ljudnivån var hög och efter att barnaskaran hade vistats i Olivias rum så fanns inte en pinal på sin rätta position... Helt enkelt en lyckad fest från en 2-årings point of wiew! Söndag 24 oktober fyller så Olivia 2 år och våra nära och kära  i form av familj kom på kalas. Murphys lag talade givetvis om att detta även var dagen då starkskottet gick för vad som sen skulle ändra vår framtid... men nog sagt om det... dagen var jättefin och dagens skörd av presenter slog rekord och Olivia somnade ovaggad på kvällen. TACK alla fina ni som var med i denna triologi av firande!

Till kvällen räknar jag med att kunna lägga upp en herrans massa kort som tagits den senaste tiden, nu ska jag däremot klä mig för en dagstur till Norrköping med min dotter och min mor!


Varma kramar i höstrusket!

/Olivias mamma


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0