Om jag blundar så ser jag fortfarande hur min grannfru desperat och frustrerat försöker få sina döttrar att inte bära iväg med skyltdockans ben - ett iklätt röda strumpbyxor, det andra svarta spets...

I dag har jag och min grannfru gjort det igen! Vi har trotsat all logik och gett oss av in till stora staden med 3 barn i trotsåldern. Det är på nåt vis som att titta på en skräckfilm- det lockar trots vetskapen om att pulsen kommer höjas, adrenalinet pumpar runt i kroppen, man hinner ångra att man tog beslutet 189877987 gånger, och tillslut liksom skriker man ut sin känsla... Igår var samma trupp i Valla och tittade på djuren och åt medhavd lunch. Grannflickan utbrast igår innan vi åkte "vi ska åka o köpa en häst till mig" och Olivia var inte sämre hon med att bygga upp förväntningarna genom att säga "titta seban idag!" Hade ni sett hur lycklig min dotter såg ut när hon utbrast detta så skulle ni förstå varför jag inte var helt ärlig mot henne utan istället undanhöll att det inte finns Zebror i valla...jag ljög liksom inte, undvek bara att informera...

- Mamma mamma vettu vettu vettu en schak?"
- Nej Olivia vaddå?
- Ja äshka däj
Med en liten generad blick säger hon så till mig mitt älskade barn!

Imorgon är det jobb som vanligt, jag räknar nu ner då jag slutar på SKL den 17 sep. Det känns faktiskt rikigt bra (konstigt att säga så om att bli arbetslös, men det har ju fler anledningar vilka jag väljer att inte ta här) och till hösten blir jag alltså hemmafru som kommer att jobba så många helger jag bara kan på Svensk Fastighetsförmedling. Första passet är inbokat nu på söndag!
Jag väljer att tänka att det finns många fördelar med att situationen nu ser ut som den gör, det kommer att göra vår familj gott att jag är hemma mer - det är jag övertygad om.

18% är ganska osäkra på hur de ska rösta i valet den 19:e, 13 % är osäkra... Var tredje svensk har alltså inte en politisk övertygelse, jag har blivit mer överraskad i mitt liv känner jag.

Nu ska jag äta ostbågar och fanta!

//Olivias mamma

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0